Turnitin som responsverktyg

 

I mitt första undervisningsexperiment valde jag att testa hur man med hjälp av Turnitin kan ge respons på studenttexter. Vanligtvis brukar jag ge respons på studenters texter med hjälp av olika matriser som vi svensklärare på Hanken utarbetat. Dessa matriser tar vanligtvis fasta på stilen, språkriktigheten, strukturen, termbruket osv. (beroende på vilken typ av text det är fråga om) och studenten får poäng för respektive delaspekt beroende på hur väl texten uppfyller de kriterier som preciseras i matrisen. Utöver detta brukar jag skriva in kommentarer i texten, antingen för hand eller i Word. Målet med experimentet var att se om ett digitalt verktyg kan göra processen smidigare. Jag ville också utreda hur studenterna förhåller sig till olika typer av skriftlig respons, eftersom responsen givetvis ska stöda studenternas inlärning och vara till största möjliga nytta för dem.

 

Turnitin finns färdigt installerat i Hankens Moodle-plattform vilket gör det enkelt att ta i bruk programmet. Texten som studenterna lämnade in via Turnitin var en inledning till en vetenskaplig rapport (en plan för en undersökning som de själva skulle genomföra). Inledningen skulle skrivas i vetenskaplig stil och texterna skulle innehålla en beskrivning av undersökningens bakgrund, syfte, material och metod. Utöver innehållet och stilen ville jag kommentera språkriktigheten. Texterna skrevs av sammanlagt 60 studenter varav 50 har svenska som modersmål och 10 har svenska som andraspråk.

 

I Turnitin är det möjligt att ge skriftlig respons på texter på åtminstone tre olika sätt. Man kan programmera in färdiga responstexter och förse dem med en rubrik och alltså göra en egen lista över de aspekter som kommentarerna oftast gäller. Då svärtar man den del av texten som kommentaren gäller och klickar på motsvarande aspekt. På bilden nedan finns dessa färdiga kommentarer i de blåa rutorna/lådorna till höger. Ett annat alternativ är att man skriver egna, personliga kommentarer till varje student. Även i detta fall svärtar man den del av texten som kommentaren gäller varefter man klickar på Comment och skriver in sin kommentar. Dessa två typer av kommentarer syns inte direkt för studenten när hen öppnar texten utan studenten ser endast vilka textpartier som har kommenterats. På bilden nedan ser man att jag har kommenterat de textpartier som markerats med grönt. När studenten för musen till pratbubblan invid det kommenterade textpartiet kommer kommentaren fram.

 

En tredje möjlighet att ge respons på en text är att skriva fria kommentarer i texten så att de direkt blir synliga för studenten. Mina fria kommentarer är skrivna med blå färg längst nere på bilden.

 

Innan jag började gå igenom studenttexterna valde jag att göra en lista över 16 vanliga aspekter som jag kommenterar i studenttexter (t.ex. ordföljd, interpunktion och ordval) och skrev en förklarande kommentar eller regel till varje aspekt. Detta gick smidigt och det var enkelt att under arbetets gång lägga till nya aspekter och förklaringar till dessa. Den funktion som jag dock i praktiken använde mycket mera av var de fria kommentarerna som man kunde skriva i pratbubblorna. Den tredje typen av kommentar, de fria kommentarerna i texten, använde jag för att ge ett mer sammanfattande omdöme om hur texten fungerar som inledning och vad som kan vidareutvecklas.

 

Jag blev själv förtjust i Turnitin och har använt programmet aktivt i min undervisning efter experimentet. Fördelarna med detta verktyg är bl.a. att det går en aning snabbare att ge respons på texter via Turnitin än via de kanaler jag tidigare använt. Det är också mycket behändigt att kommentarerna både ges och kan läsas på samma ställe utan att man behöver använda tid till att ladda ner eller skicka (eller ta utskrift av) texten. De färdiga kommentarerna som jag matade in i programmet använde jag inte så ofta eftersom det sist och slutligen kändes mer meningsfullt att skriva in mer specifika, personliga kommentarer på varje text än att använda de mer generella kommentarerna som var planerade för att passa in i så många sammanhang som möjligt. De färdiga kommentarerna fungerade bäst när jag kommenterade andraspråksstudenters texter där en del mer enkla, grammatiska fel förekommer (t.ex. fel genus, adjektivböjning). Att programmet även innehåller plagiatkontroll är en fördel och resultatet av analysen presenteras på ett överskådligt sätt. En nackdel med Turnitin är att det tar ganska länge innan programmet öppnar en text. Detta gör att en del studenter tror att programmet inte fungerar och att texterna med min respons inte går att öppna.

 

Vilken typ av respons föredrar studenterna?

 

Jag valde att låta studenterna bekanta sig med min respons under en lektion och på samma lektion gav jag även respons på en annan vetenskaplig text som studenterna skrivit någon vecka tidigare. Den texten hade jag tagit en utskrift av och kommenterat för hand. För att få en uppfattning om hur studenterna förhåller sig till dessa två former av respons bad jag dem fylla i en blankett med frågor om för- och nackdelar med respektive typ av respons. Jag bad studenterna också kommentera vad de själva tycker att läraren ska beakta i sin respons.

 

Majoriteten av studenterna angav att de föredrar den typ av respons de fick via Turnitin. De ansåg att responsen var klar och tydlig och uppskattade den lite längre sammanfattande kommentaren i slutet av texten. Det var dock relativt många studenter som tyckte om att få ett papper i handen med handskrivna kommentarer. De skrev att den handskrivna responsen känns mer personlig och att det är lättare att läsa på papper än på skärm. Att det i de handskrivna kommentarerna fanns pilar och understreckningar (vilka inte är möjliga att göra i den elektroniska responsen) ansågs förtydliga responsen samtidigt som många ansåg att det lätt blir oklart med många handskrivna kommentarer.

 

Jag ville också veta vad studenterna vill ha respons på och hur utförlig respons de föredrar, dvs. om det räcker med att t.ex. felen är markerade i texten, om det behöver förklaras varför det är fel eller om studenterna önskar få ett korrekt alternativ till det uttryck som är fel. Av studenternas svar framgår tydligt att de anser det vara mycket viktigt att språkfelen markeras och att skribenten får veta varför det är fel. Att läraren rättar felen/ger ett korrekt alternativ betraktas av många som mindre viktigt. Att läraren ger mångsidig respons som tar fasta på hur texten skulle fungera i en verklig kontext betraktades av de flesta som ganska viktigt. Nedan finns två exempel på hur två studenter besvarade frågan:

 

Jag vill att alla fel pekas ut och att läraren motiverar sina korrigeringar.

 

Jag uppskattar mest när man får veta varför det man skrivit är fel. Det är ändå viktigt att man själv får tänka ut vad man ska skriva i stället. På det viset har man en stadig grund att stå på och man får själv jobba på sin egen utveckling.

 

 Studenterna kommenterade också de matriser som jag brukat använda som stöd för min respons och ansåg att de gärna kan användas även i fortsättningen. De gillar att få poäng för olika aspekter och anser att poängen tydligt anger vilken aspekt som kan förbättras.