Att göra instruktionsvideor med Screencast-O-Matic

Målet med mitt fjärde undervisningsexperiment var att planera och spela in några undervisningsvideor som kan infogas i den blogg jag skapade i mitt förra experiment. Tanken var att spela in videoklipp i vilka jag besvarar några vanliga frågor gällande vetenskapligt skrivande och att illustrera och konkretisera mina svar med exempeltexter som visas på videon. Jag har tidigare bekantat mig med Drambroker och gjort små inspelningar med den applikationen, men blev intresserad av att testa Screencast-O-Matic eftersom tanken var att spela in min röst medan olika dokument visas på videon. Sist och slutligen valde jag dock att göra en video av en Powerpoint-presentation och såhär efteråt tänkt hade jag kunnat välja ett program som är avsett för just detta ändamål. Till exempel Office Mix låter som ett intressant alternativ, men det verktyg ska jag testa i mitt nästa projekt.

Temat för min första video blev tekstbindning och struktur. Jag inledde arbetet med att göra en Powerpoint-presentation där sidor med information om temat varvas med exempeltexter. Målet var att göra en så kort video som möjligt eftersom jag antar att studenterna hellre tittar på korta klipp än långa. Därför ville jag också göra en så enkel och tydlig Powerpoint-presentation som möjligt. Nedan visas hur en exempeltext i Powerpoint-presentationen ser ut:

När presentationen var klar testade jag applikationen Screencast-O-Matic som visade sig vara relativt enkel att lära sig att använda på egen hand. Jag valde att endast Powerpoint-presentationen skulle visas på videon samtidigt som min röst hörs, och i praktiken går inspelningen till så att man öppnar det valda dokumentet och placerar det på arbetsbordet så att sidan passar in i en ruta som applikationen markerar (se bilden nedan). Det är även möjligt att få sin egen bild att synas på videon om man så önskar. Under inspelningen kan man peka på olika delar av texten med laserpekaren (gula ringen på bilden ovan). Man kan också bearbeta texten under inspelningen men denna gång valde jag att endast kommentera färdiga exempel.

Det moment som tog mest tid var att genomföra själva inspelningen då videon trots allt blev ganska lång (ca 7 minuter) och jag försökte få materialet inspelat i en enda tagning så att jag inte skulle behöva använda tid till att redigera inspelningen efteråt. Jag skrev inte heller något manus utan valde att tala spontant i inspelningen vilket gjorde att det blev många omtagningar då jag använde formuleringar som jag inte var nöjd med. Det var dock mycket enkelt att ta om inspelningen och radera de misslyckade inspelningarna. 

Slutresultatet blev ingalunda perfekt men jag är positivt överraskad över hur enkelt det är att göra videor med denna applikation. Jag är övertygad om att jag kommer att använda applikationen även i fortsättningen. Videorna är enkla att bädda in i kursernas Moodle-sidor och de kan vara bra komplement till det skriftliga material jag vanligtvis använt mig av i Moodle. Däremot lyckades jag inte infoga videon i bloggen så som jag hade tänkt mig utan videon blev en aning grynig. 

Innan jag gjorde min första instruktionsvideo bad jag studenterna fylla i en enkät där de fick ge förslag på teman som jag kunde ta upp i instruktionsvideor. Studenterna jobbade i små grupper och enkäten besvarades av 13 grupper. Studenterna kom med många bra förslag och temat för min första video (Struktur och textbindning) valde jag bland dessa förslag. 

Jag bad studenterna också berätta vilken typ av stöd de uppskattar mest och minst när det gäller att lära sig skriva vetenskapliga texter. Jag bad dem ange de tre mest nyttiga och de tre minst nyttiga bland följande alternativ: 

• föreläsningar
• skriftlig lärarrespons på egna texter
• muntlig lärarrespons (diskussion) på den egna texten
• övningar i språkriktighet och vetenskaplig stil
• kamratrespons på egna utkast
• analys av vetenskapliga texter skrivna av forskare
• tips på litteratur och nyttiga källor
• korta instruktionsvideor

På den frågan svarade de flesta studenter att de uppskattar mest skriftlig lärarrespons på sina egna texter (12 grupper av 13). Många uppskattar också föreläsningar. Ingen grupp betraktade något av dessa två alternativ som minst viktigt. Vad de övriga alternativen beträffar varierade åsikterna däremot ganska mycket. Det alternativ som många (9 grupper av 13) valde som minst nyttigt var kamratrespons på egna utkast. Endast 2 grupper av 13 valde instruktionsvideor bland de mest nyttiga, medan 7 av 13 betraktade detta alternativ som en av de minst nyttiga. En orsak till detta, något oväntade, resultat kan vara att jag själv inte använt instruktionsvideor i min undervisning och att studenterna därmed inte kan ta ställning till hur nyttiga de är. En annan möjlig förklaring är att studenterna på universitetsnivå är vana vid att läsa och ta emot skriftlig information. Instruktionsvideor kan då tänkas tilltala mera yngre studerande/elever. 

I skrivande stund har jag dessvärre inte hunnit få så mycket respons på videon, den respons jag har fått har dock varit positiv. Konkreta exempel som tas upp på videon uppskattas och även tekniskt anses den vara bra. När jag frågade om studenterna, efter att de hade sett på denna exempelvideo, föredrar skriftliga instruktioner (t.ex. bloggtext) eller videor varierade svaren. Vilketdera alternativ som lockar beror givetvis på studentens inlärningsstil och personliga preferenser.